Klimatförändring är vattenförändring
Vatten – själva blodet i planetens biologiska system - är basen för allt liv. Klimatförändringarna kommer vi därför att uppleva i första hand i form av förändrad tillgång på vatten: Torka, översvämningar, smältande glaciärer och höjda havsnivåer. Hur kan detta faktum ha kommit undan i en klimatagenda som verkar nästan vattenblind? Har man inte förstått den avgörande skillnaden mellan två perspektiv: att motarbeta klimatförändring, vilket är en fråga om växthusgaser och att anpassa sig efter den, vilket handlar om vatten.
Stockholm – världens vattenhuvudstad
Sverige har länge haft ett betydande globalt anseende i form av både ledarskap och kunskap när det gäller vatten. Genom institutioner som Global Water Partnership, Stockholm International Water Institute och Stockholm Environment Institute ligger Stockholm i centrum för den internationella debatten när det gäller frågor om vattenhantering och vattenpolicy. Den årliga Världsvattenveckan (World Water Week) har sedan snart 20 år starkt bidragit till att ge Stockholm denna framträdande position. Detta är ett av de största vetenskapliga mötena om vatten i världen och går av stapeln i Stockholm nästa vecka. Minst 2500 deltagare förväntas i år.
Borttappat i klimatdebatten
Samtidigt som världens vattenexpertis gör sig beredda att resa till Stockholm har klimatdelegationerna samlats för en ny förhandlingsomgång i Bonn – 118 mil därifrån. Med motiveringen att man inte vill diskutera specifika sektorer inom ramen för förhandlingarna, har man valt att inte föra upp vattenfrågan på klimatagendan. Ett beslut som innebär att den erfarenhet som finns inom vattensektorn riskeras att inte tas tillvara när man drar upp riktlinjerna för hur det framtida klimatarbetet skall se ut. Under det svenska ordförandeskapet i EU har klimatfrågan givits prioritet. Med detta måste rimligen följa att vatten blir en integrerad fråga. Att separera de två har inte mycket mening.
Vi lever inte i atmosfären. Vi lever här nere på jordens yta där själva blodomloppet utgörs av det ständigt cirkulerande vattnet, som tillförs med regnet och vandrar genom landskapet, över och under mark. Vattenproblem kan väntas dominera mänskligt liv när klimatförändringen fortskrider: mångårig torka, besvärande flöden, översvämningar, glaciärer som smälter bort, krympande sjöar, floder och grundvattentillgångar, vattenkvalitet som förändras, stigande salthalt i jordar, ökande tryck på krympande vattenresurser, osv. Att tampas med vattenförändring blir en av de centrala utmaningarna i samhället.
I den framtida debatten om klimatanpassning kommer vatten att spela en absolut central roll när det gäller frågor rörande både samhällsutveckling, fattigdomsbekämpning, matproduktion och energiproduktion. Hur kommer det sig då att man har valt att inte arbeta med vattenfrågan redan i de pågående klimatförhandlingarna? Flera semiarida länder i Syd som Australien, Sydafrika och Indien kan redan vittna om djupgående vattenproblem och svåra utmaningar som samhället ställs inför när vattensäkerheten slås undan. De länder som drabbats hårdast av klimatförändringarna anger vattnet som sin högst prioriterade anpassningsfråga. För att uttrycka det enkelt: Klimatförändringar är vattenförändringar.
Vattensäkerhet och klimatagenda
I alla länder är vattensäkerhet en prioriterad fråga i samhället - en nödvändighet inte bara för hushåll och industri, utan också för jordbruk och för energiproduktion, vare sig den gäller vattenkraft, kylvatten eller produktion av biobränsle. Vatten har en livgivande roll i våra ekosystem, de terrestra lika väl som de akvatiska, men vatten transporterar även föroreningar genom både landskap och vattenområden med omfattande hälsoeffekter som följd. Förändrad och mera variabel vattentillgång kommer att öka de utmaningar som tjänstemän, politiker och rådgivare med ansvar för vattenfrågor nu ställs inför i alla länder. Ofta kommer det också att krävas betydande nya investeringar. Att bygga motståndskraft i samhället mot klimatförändring blir framförallt en fråga om vattensäkerhet – för kommuner, för industri och för ekosystem.
Se över svenska prioriteringar
Sverige är ett litet land som måste nyttiggöra sina jämförbara fördelar. Vi har fördelen att ha gott om vatten, som varje besökare lätt kan se, och vi har högt globalt anseende när det gäller vattenexpertis. Därav borde följa en central ställning också i våra internationella relationer, inklusive Sida och svenskt bistånd. Detta blir allt viktigare när torka och andra vattenrelaterade problem utvecklas under den nu pågående klimatförändringen. Under den senaste tiden har många länder visat intresse för och arbetat för att integrera vattenfrågan i klimatförhandlingarna, och nu finns konkreta textförslag som integrerar vattenresursfrågor i klimatanpassningsagendan på förhandlarnas bord i Bonn. Inför den nya förhandlingsomgången är det viktigt att Sverige och EU lyssnar in de förslag som förts fram på hur vatten- och klimatvärlden skall kunna integreras. Av alla de åtgärder som Sverige som ett rikt land kan vidta för att bistå fattiga länder att anpassa sig till en redan pågående klimatförändring, blir den viktigaste nog att hantera tilltagande vattensäkerhetsproblem. Men då måste det sägas klart och tydligt. Därför måste vi höja blicken över målen kring minskning av växthusgaser, och verka för att vattensäkerhet för högre upp på klimatagendan!
Anders Berntell, Executive Director, Stockholm International Water Insitute (SIWI)
Malin Falkenmark, Senior Scientific Advisor, Stockholm International Water Institute
Ania Grobicki, Executive Secretary, Global Water Partnership
Johan Holmberg, Konsult, tidigare avdelningschef på Sida och generalsekreterare för GWP
Johan Rockström, Executive Director Stockholm Environment Institute & Stockholm Resilience Centre
Joakim Harlin, Senior Water Resources Advisor, UNDP
Karin Lexén, Chef för Swedish Water House (SWH)